Kamratföreningen "Smålandsartillerister" bildades, tillsammans med ett stort antal liknande föreningar, under en tid, då orosmolnen hopade sig över Europa.

Krigströtthet efter första världskriget, minskat hot från grannländerna och en tilltro till Nationernas förbunds förmåga som internationell konfliktlösare hade bidragit till 1925 års försvarsbeslut, som innebar en dramatisk reducering av det svenska försvarets freds- och krigsorganisation.

1927 fastställde regeringen en krigsplanering där Sveriges svaga styrkor grupperades tillbakadraget enligt centralförsvarsprincipen. Krigsfall "Tyskland" och "Finland" utmönstrades. Det demokratiska Tyskland upplevdes inte som ett hot och med Finland hade förbindelserna förbättrats efter den tidigare missämjan i Ålandsfrågan. Sovjetunionen sågs som det återstående hotet.

1930 års försvarskommission hade till uppgift att ytterligare reducera försvaret. Under den långa utredningstiden förändrades dock världsläget. När riksdagen 1936 var mogen att fatta beslut i försvarsfrågan hade nazisterna kommit till makten i Tyskland, inlett återupprustningen och ockuperat det demilitariserade Rhenlandet. Allmän värnplikt hade införts i Tyskland 1935 i strid mot Versaillestraktaten. Italien hade angripit och ockuperat Abbesinien. Japan hade erövrat Manchuriet och stod på randen till krig mot Kina. Spanska inbördeskriget inleddes 1936.

Utvecklingen ledde till andra världskriget 1939 – 1945. Kamratföreningarna fick en viktig roll för att stärka försvarsviljan och att vidmakthålla kamratbanden till de åter tillväxande förbanden.

Den 28 april 1936 samlades officerare, underofficerare, stamanställda och värnpliktiga, som tillhört de nedlagda Smålands artilleriregemente (Andra Göta artilleriregemente) och Positionsartilleriregementet eller tillhörde det nya Kungl. Smålands arméartilleriregemente, efter ett upprop av major Carl Winberg för att grunda en gemensam kamratförening. Positionsartilleristerna hade redan bildat en egen kamratförening en tid efter regementets upplösning 1927 och de gamla smålandsartilleristerna grundade kamratföreningen "Smålands Fältartillerister" våren 1936.

Det nya A 6 hade verkat sedan 1928. Motsättningar mellan personalgrupper, som sammanförts från olika håll, hade utjämnats. Nya kamratband hade knutits och gamla stärkts. Tiden var mogen för en kamratförening för alla "Smålandsartillerister". Överste Hjalmar Thorén valdes till föreningens förste ordförande och en interimsstyrelse fick uppdrag att föreslå stadgar, föreningsmärke och program för den första högtidssammankomsten, som skulle äga rum den 6 juni 1936 ¹.

A 6 fick bestå i olika skepnader i 90 år (sattes upp 1895, flyttade in i Jönköping 1898 och lades ned 1985). Dessförinnan har det, med ett avbrott på drygt 50 år funnits fältartilleri i Jönköping åtminstone sedan 1637 (slottsartilleri sedan 1500-talet). Det är alltså gamla och stolta traditioner vår kamratförening har att bevara. För oss gäller det nu mindre att vårda askan av det som varit, utan mera att hålla lågan levande.

Kamratföreningen Smålandsartillerister.