Motiv till stadgeändringar

 

Styrelsens proposition om ändringar i stadgarna till årsmötet 2015

 

Bakgrund

Enskilda formuleringar i stadgar har i de flesta fall begränsad praktisk betydelse. Däremot har det avgörande betydelse hur en styrelse uppfattar sitt uppdrag och hur den omsätter sina ambitioner i praktisk handling, till medlemmarnas bästa.

Ändå hamnade för några år sedan formalia runt kamratföreningens stadgar i fokus. Diskussioner uppstod inom styrelsen om hur de skulle tolkas och tillämpas: ”Vilken handlingsfrihet bör styrelsen ha, vilken insyn bör medlemmarna ha och hur kan årsmötet bäst utkräva ansvar?” Diskussionerna har nu förlorat sin aktualitet, men en påbörjad process, att förbättra stadgarna har fortsatt. Om oklarheter kvarstår, ankommer det rimligtvis på årsmötet att avgöra frågan.

 

Tidigare handläggning

Styrelsen föreslog Årsmötet 2013 att fastställa vissa ändringar i stadgarna. Årsmötet beslöt, att återremittera ärendet till styrelsen. Ett reviderat förslag utarbetades och remitterades till samtliga medlemmar våren 2014. Fyra medlemmar har lämnat synpunkter på remissen.

Styrelsen har åter diskuterat frågan och gett en arbetsgrupp uppgift att fortsätta handläggningen. I arbetsgruppen ingår Bo Romedahl och Göran Johansson med Rune Carlsson som adjungerad. Gruppen har slutfört sitt uppdrag och rapporterar med denna PM till styrelsen.

 

Grunder och syfte med stadgarna

Ideella föreningars verksamhet är inte lagreglerad. Vår verksamhet har inte sådan omfattning att bokföringsskyldighet föreligger. Ändå behöver föreningen stadgar, främst av följande skäl.

1. I avsaknad av lagreglering är det stadgarna som ligger till grund för bedömning av eventuella rättstvister gällande föreningens förvaltning.

2. Föreningen är registrerad hos Skatteverket som en ideell, allmännyttig organisation med försvarsfrämjande ändamål, vilket skall framgå av stadgarna. Föreningen är därigenom skattebefriad. Namnet är förstås viktigt för registreringen.

3. För att få öppna konto i bank behöver föreningen ett av Skatteverket utfärdat organisationsnummer och banken vill ta del av stadgarna.

4. Kommunen vill ta del av stadgarna för att bevilja föreningsbidrag.

5. Stadgarna reglerar hur årsmötet kan utkräva ansvar av styrelsen. Det ingår i revisorernas uppdrag, att granska styrelsens förvaltning och att yttra sig i frågan om årsredovisningen ger en rättvisande bild av föreningens ekonomi.

 

Styrande principer

Utgångspunkten vid en ev. revidering av stadgarna bör vara, att styrelsen är kompetent och att den inte behöver någon detaljreglering i stadgar för att lösa sina uppgifter. Onödiga detaljer och självklarheter bör rensas ut om stadgarna ändå skall ändras. Mera väsentliga skäl till att en ändring av stadgarna bör övervägas, är nämnda oklarheter och att det finns formuleringar i stadgarna som inspirerats av bestämmelser i Bolags-, Årsredovisnings- och Bokföringslagarna, som gäller aktiebolag och ekonomiska föreningar.

 

Motiv för föreslagna ändringar

§ 1 – Ett av de viktigare besluten som fattas vid konstituerande styrelsemöte handlar om vem som skall teckna föreningens ”firma”. Med” firma” menas föreningens namn eller beteckning. Namnet framgår bara indirekt av gällande stadgar, vilket kan rättas till genom en föreslagen ny § 1.

§ 2 - Enligt nuvarande stadgar skall föreningen  hedra bortgångna kamrater som vilar på regementets begravningsplats. Det är ett begränsat antal. Alla bortgångna kamrater bör hedras.

Sista stycket har nu en krånglig formulering om försvarsupplysning. Den bör förenklas eller tas bort.

§ 3 – Styrelsen har regelmässigt beslutat, egentligen i strid mot gällande stadgar, att införa en fjärde medlemsgrupp, vid sidan av årligen betalande, ständiga medlemmar och hedersmedlemmar, nämligen avgiftsbefriade medlemmar – t.ex. föredragshållare vid tisdagsträffar eller sent betalande under året, som har fått avgiften räknad för följande år. Dessutom har kamrater, som varit medlemmar under lång tid, men som på grund av sjukdom eller annat skäl inte betalat, ändå betraktats som medlemmar för uppvaktningar eller parentationer. Ingen har ifrågasatt sådana beslut. Styrelsen bör inte antas ha för avsikt att missbruka möjligheten till sådan avgiftsbefrielse, om den införs även formellt.

Däremot har gällande regel ifrågasatts, att styrelsen skall fatta beslut om uteslutning av medlem, som inte har betalat sina avgifter. I praktisk handling har kassören informerat styrelsen om vilka som inte har betalat. Därefter har två påminnelser skickats ut. Styrelsen har sedan bemyndigat kassören, att stryka dem ur matrikeln, som kan antas ha markerat sitt ointresse genom att inte betala. En omformulering ter sig väl motiverad.

§ 4 – Förenklingar föreslås. De förväntas inte påverka praxis i förvaltningen. Bestämmelsen att revision skall vara avslutad fyra veckor före årsmöte är oklar, eftersom årsmöte skall genomföras senast i april. Det brukar genomföras i mars. När skall revision vara avslutad? Arbetsgruppen förslår 15 februari.

§ 5 – Tidsfrister för propositioner, motioner m.m. har justeras för att de i praktiken skall kunna innehållas. Exempelvis förutsätter nuvarande bestämmelse, att motion skall avges fyra veckor före årsmöte. Årsmöte skall hållas senast i april. För att styrelsen skall kunna följa stadgarna bör motion lämnas senast i januari.

§ 6 – Styrelsemedlem bör inte ha rösträtt vid val av revisor. Föreslås tillrättas.

§ 7 – Ett problem som aldrig har uppstått är att valberedningen har föreslagit för många styrelsemedlemmar. Det torde räcka med att reglera minsta antalet. Styrelsen bör ha handlingsfrihet att fördela uppgifter och benämna ledamöterna.

§ 13 – Ett annat problem, som det sannolikt dröjer mycket länge innan det uppstår, är att mindre än 25 medlemmar vill upprätthålla verksamheten. Däremot finns ett mycket påtagligt problem – svårigheten att få tillräckligt många medlemmar att ställa upp som styrelsemedlemmar. En påminnelse kan inte skada, att förutsättningen för föreningens fortlevnad är det arbete styrelsen utför. Utan styrelse ingen förening. Att underlätta styrelsens arbete är ett viktigt motiv till dessa ändringsförslag.

 

Arbetsgruppens slutsatser

Styrelsen föreslås ansluta sig till arbetsgruppens resonemang och besluta ställa proposition till årsmötet 2015 om ändringar i stadgarna enligt lydelse som bifogas. Styrelsens avsikt bör kommuniceras till dem som har yttrat sig över remissen.

 

Bo Romedahl Göran Johansson Rune Carlsson

 

FÖRSLAG TILL STADGAR

Proposition till årsmötet 2015

 

Bakgrund

”Kamratföreningen Smålandsartillerister” bildades, tillsammans med ett stort antal liknande föreningar, under en tid då orosmolnen hopade sig över Europa.

Säkerhetspolitiken under 1920-talet präglades av krigströtthet efter första världskriget, minskat hot från grannländerna och en tilltro till Nationernas förbunds förmåga som internationell kon-fliktlösare. 1925 års försvarsbeslut ledde till en drastisk reducering av det svenska försvaret. 1927 fastställde regeringen en krigsplanering där krigsfall ”Tyskland” och ”Finland” utmönstrades. Det demokratiska Tyskland upplevdes inte längre som ett hot och förbindelserna med Finland hade förbättrats efter den tidigare missämjan i Ålandsfrågan. Ryssland sågs som det återstående hotet. 1800-talets centralförsvarsprincip med Karlsborgs fästning och Göta kanal hade ersatts av ett territorialförsvar, där Bodens fästning, ett nytt flygvapen och järnväg till övre Norrland var väsentliga inslag.

1930 års försvarskommission hade till uppgift att ytterligare reducera försvaret. Under den långa utredningstiden, och efter den ekonomiska kollapsen 1929, förändrades världsläget. Först 1936 var riksdagen mogen att fatta beslut i försvarsfrågan. En försiktig upprustning inleddes. Den be-räknades få effekt på tio års sikt. Hitler hade då kommit till makten i Tyskland, inlett en återupp-rustning, infört allmän värnplikt och ockuperat det demilitariserade Rhenlandet, allt i strid mot Versaillestraktaten. Mussolinis Italien hade angripit och ockuperat Abessinien. Japan hade erövrat Manchuriet och stod på randen till krig mot Kina. Spanska inbördeskriget inleddes 1936. Av olika skäl underlät västmakterna att stödja den republikanska regeringssidan. Franco tog makten. När andra världskriget bröt ut 1939 var endast tio av Europas tjugosju länder demokratier. Förhoppningarna på NF grusades, delvis beroende på att USA aldrig var medlem. Några kraftfulla sanktioner genomfördes inte. Sovjet uteslöts dock efter anfallet mot Finland i december 1939, vilket var till föga tröst för finländarna.

Kamratföreningarna fick en viktig roll, att stärka försvarsvilja och förbandsanda. Efter ett upprop av major Carl Winberg samlades, den 28 april 1936, officerare, underofficerare, stamanställda och värnpliktiga, som tillhört de nedlagda Smålands artilleriregemente (Andra Göta artilleriregemente) och Positionsartilleriregementet eller tillhörde det nya Kungl. Smålands arméartilleriregemente, för att grunda en gemensam kamratförening. Positionsartilleristerna hade redan bildat en egen kamratförening en tid efter sitt regementes upplösning 1927 och de gamla smålandsartilleristerna hade grundat kamratföreningen ”Smålands Fältartillerister” våren 1936.

Det nya A 6 hade verkat sedan 1928. Motsättningar mellan personalgrupper, som sammanförts från olika håll, hade utjämnats. Nya kamratband hade knutits och gamla stärkts. Tiden var mogen för en kamratförening för alla ”Smålandsartillerister”. Överste Hjalmar Thorén valdes till föreningens förste ordförande och en interimsstyrelse fick i uppdrag att föreslå stadgar, före-ningsmärke och program för den första högtidssammankomsten, som skulle äga rum den 6 juni 1936.

A 6 fick bestå i olika skepnader i 90 år (sattes upp i Göteborg 1895, flyttade till Jönköping 1898 och lades ned 1985). Dessförinnan hade det, med ett avbrott på drygt 50 år funnits fältartilleri i Jönköping, åtminstone sedan 1637 (slottsartilleri sedan 1500-talet). Det är alltså gamla och stolta traditioner vår kamratförening har att bevara. När nu efterkrigstidens relativt starka inva-sionsförsvar har ersatts med ett insatsförsvar, utan den allmänna värnpliktens folkförankring, gäller det nu för oss, mindre att vårda askan av det som varit, utan mera att bidra till att hålla lågan levande.

Stadgar

Stadgarna fastställdes ursprungligen vid föreningens konstituerande sammanträde den 6 juni 1936. Ändringar har beslutats vid årsmöten: 1947, 1950, 1952, 1958, 1976, 1989, 1993, 2000, 2003, 2004, 2006 och med denna lydelse 2015.

§ 1 NAMN

Föreningens namn är ”Kamratföreningen Smålandsartillerister”.

§ 2 ÄNDAMÅL

Föreningen är en försvarsfrämjande, allmännyttig, ideell organisation. Ändamålet är att bevara minnet av f.d. Kungl. Smålands artilleriregemente och att visa erkänsla för de insatser för landets fred, frihet och säkerhet, som gjorts av tidigare anställda och värnpliktiga vid A 6, med dess an-slutna enheter och deras föregångare, samt att föra arvet vidare.

Föreningen skall

• verka för kamratskap mellan medlemmarna, vårda regementets traditioner och bidra till förståelse för Försvarsmaktens uppgifter och plats i samhället,

• ge ut medlemstidskriften Smålandsartilleristen,

• anordna sammankomster med föredrag, studiebesök eller liknande,

• årligen, genom en minnesceremoni på regementets begravningsplats på Östra kyrkogården i Jönköping, hedra bortgångna kamrater,

• samverka med myndigheter, förband och organisationer, som har likartade ändamål som föreningens eller som på annat sätt har betydelse för föreningens verksamhet och

• därutöver medverka till försvarsupplysning.

§ 3 MEDLEMSKAP

Alla som sympatiserar med, eller har intresse för, föreningens ändamål och verksamhet är väl-komna som årligen betalande eller ständiga medlemmar.

Årsavgift för nästkommande verksamhetsår (kalenderår) fastställs av årsmöte. För ständigt medlemskap krävs inbetalning av ett belopp tio gånger årsavgiften. Styrelsen får besluta om avgiftsbefrielse för individ eller grupp.

Årsmöte får, efter förslag av styrelsen, utse särskilt förtjänt person till hedersmedlem som då blir avgiftsbefriade. Föreningen får samtidigt ha högst nio hedersmedlemmar.

Medlem som motarbetar föreningens ändamål eller skadar föreningens anseende får uteslutas genom beslut av styrelsen.

§ 4 FÖRVALTNING OCH REVISION

Räkenskaperna avslutas per kalenderår. Styrelsen är gemensamt ansvarig för föreningens för-valtning och ekonomi.

Föreningens verksamhetsberättelse, protokoll och räkenskaper skall senast den sista januari vara tillgängliga för årsrevision.

Revision skall vara avslutad senast den 15 februari. Revisionsberättelse ställs till årsmötet och skall överlämnas till styrelsen omgående när revisionen har avslutats.

§ 5 FÖRENINGSMÖTE

Årsmöte hålls senast i april. Det är öppet även för anhöriga och sympatisörer. Övriga möten och aktiviteter genomförs enligt styrelsens beslut, eller på begäran av minst 25 medlemmar.

Skriftlig kallelse till årsmöte skall sändas ut senast tre veckor före sammanträdet. Kallelse till annat föreningsmöte sker senast två veckor före, på det sätt styrelsen bestämmer.

Medlem, som önskar väcka motion eller ny fråga till årsmöte, skall lämna sådan till styrelsen senast under januari. Styrelsens propositioner med yttrande över ev. motioner sänds ut med kallelsen. Skriftliga synpunkter på styrelsens förslag till årsmöte bör lämnas till styrelsen senast två veckor före mötet.

Vid årsmöte skall följande ärenden behandlas:

1. Öppnande (ev. parentation och vid behov upprop och upprättande av röstlängd).

2. Val av ordförande och protokollförare för mötet.

3. Val av två justerare, att jämte mötesordföranden justera protokollet.

4. Prövning av fråga om mötet är utlyst enligt stadgarna.

5. Fastställande av dagordning.

6. Styrelsens redovisning av det gångna årets verksamhet, föreningens ekonomiska läge och förslag till disposition av årets resultat.

7. Revisorernas berättelse.

8. Beslut med anledning av föredragningarna.

9. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen.

10. Fastställande av årsavgift för nästa verksamhetsår.

11. Val av ordförande.

12. Kompletterande val av styrelsemedlemmar.

13. Val av minst två medlemmar i valberedning, varav en utses som sammankallande.

14. Val av två revisorer jämte minst en suppleant till dessa,

15. Övriga frågor och avslutning.

§ 6 BESLUT OCH OMRÖSTNING

Föreningsmöte, behörigt utlyst, är beslutsmässigt med det antal medlemmar som är närvarande.

Varje närvarande medlem har en röst, styrelseledamot dock inte i fråga om ansvarsfrihet eller val av revisor. Omröstning sker öppet, utom när sluten omröstning begärs vid personval.

Vid öppen omröstning och lika röstetal gäller ordförandens mening. Vid lika röstetal under sluten omröstning avgörs frågan genom lottning.

Under möte väckt nytt ärende skall i regel hänskjutas till styrelsen för beredning, såvida det inte är av brådskande natur eller mindre vikt och alla närvarande röstberättigade anser att frågan kan avgöras omgående. Vid extra möte får beslut inte fattas i andra frågor än de som angetts i kallelsen.

Vid styrelsemöte och beslutande föreningsmöte skall protokoll föras.

§ 7 STYRELSE

Styrelsen skall, ordföranden medräknad, ha minst fem ledamöter. Dess säte är i Jönköping.

Ordföranden väljs på ett år. Styrelseledamöter i övrigt väljs normalt på två år, varvid halva antalet bör ny- eller omväljas varje år.

Ordföranden för föreningens talan, leder styrelsens verksamhet och avgör enklare ärenden, som kan avgöras utan att styrelse, arbetsutskott o.d. inkallas.

Styrelsen verkställer årsmötets beslut, leder verksamheten och ansvarar för föreningens för-valtning. Den sammanträder på kallelse av ordföranden eller då minst tre ledamöter önskar det.

Styrelsen är beslutsmässig med minst halva antalet ledamöter närvarande, varav en skall vara ordföranden eller vice ordföranden.

Styrelsearvode, utöver kostnadsersättningar, får endast utbetalas, om ett totalbelopp för än-damålet beslutats av årsmöte och fördelats på ledamöter enligt beslut av styrelsen.

§ 8 TIDSKRIFTEN

Styrelsen beslutar dels om utgivningsplan för föreningens tidskrift, Smålandsartilleristen, och om huvudsaklig inriktning av innehållet, dels utser den en redaktör som skall ansvara för utgivningen.

Tidskrifen är inte periodisk i juridisk mening. Den har därför ingen ”ansvarig utgivare”. Varje författare ansvarar för innehållet i sitt bidrag. Redaktören är dock förbehållen rätten att fatta beslut om publicering och att göra redaktionella ändringar.

§ 9 LOKALAVDELNINGAR

Om lokalavdelning till föreningen bildas på annan ort, skall dess ändamål överensstämma i stort med föreningens. Styrelsens sammansättning och avdelningens verksamhetsberättelse skall rapporteras till föreningen.

§ 10 ARKIV

Föreningens arkivalier överlämnas enligt styrelsens beslut efter hand, eller vid föreningens upp-lösning, till Jönköpings läns Folkrörelsearkiv eller annat lämpligt arkiv.

§ 11 VAPEN, STANDAR OCH UTMÄRKELSER

Föreningens vapen: I gyllene fält ett upprest rött lejon med blå beväring, om sådan skall före-komma, hållande ett uppåtvänt rött armborst med pilspets av silver samt båge och strängar svarta. Skölden lagd på två korsade kanoneldrör av guld och krönt av hertigkrona.

Standar: På gul duk med röd och gul frans föreningens vapenbild (Smålands lejon) åtföljd nedan av två korslagda, svarta kanoneldrör.

Föreningsmärke: Utgörs av föreningens vapen. Det må under årsmöte eller vid andra särskilda tillfällen bäras lagd på röd konturskuren matta.

Utmärkelser: Enligt särskilda bestämmelser från 1948 får styrelsen besluta, att dela ut kamratfö-reningens medalj: ”Som ett synbart uttryck för föreningens erkänsla och hågkomst.” Medaljen finns i tre valörer: förtjänstmedalj i guld, hedersmedalj i silver och minnesmedalj i brons. Den får delas ut efter utomordentliga insatser, fruktbärande verksamhet eller för insats vid särskilt tillfälle – inte enbart på grund av långvarigt medlemskap i föreningen eller dess styrelse. Förslag kan lämnas in som motiverad motion till årsmöte eller under hand till styrelsen. Förteckning över utdelade utmärkelser skall föras i särskild medaljliggare.

§ 12 STADGEÄNDRING

Ändring eller tillägg till stadgarna beslutas av årsmöte med majoritet av minst 2/3 av närvarande röstberättigade. Vid fråga om tolkning av dessa stadgar gäller styrelsens mening, tills frågan av-gjorts av årsmöte.

§ 13 FÖRENINGENS UPPLÖSNING

Om mindre än 25 medlemmar är villiga att upprätthålla verksamheten, eller om styrelsen inte kan bemannas, får föreningen upplösas. Beslut med i huvudsak samma innebörd skall fattas av två möten, varav minst ett skall vara årsmöte.

Beslutet skall innefatta hur eventuella tillgångar skall disponeras. De får dock inte fördelas till medlemmarna. Traditionsföremål, böcker o.d. bör överlämnas till lämplig traditionsbärare.

SMÅLANDSARTILLERI

1366 Rumlaborg anläggs

1400-talet (artilleri utvecklas)

1556 Slottsartilleri på Jönköpings slott

1637 Fältartillerikompani från Riga förläggs i Jönköping

1637 Artilleristater inrättas i Småland

1689 Del av Artilleriregementet förlagt på Jönköpings slott

1755 Jönköpings slottsartilleri avvecklas

1794 (S) Jönköpings fältartillerikompani ingår organisatoriskt i det nyuppsatta Göta artilleriregemente, A 2

1801 Kompani ur A 2-detachementet i Jönköping flyttas till Göteborg

1842 Återstod av Jönköpingsdetachementet flyttas till Karlsborg

1623 Artillerikompaniet (Stockholm, Kungl. Slottet)

1689 Artilleriregementet

1794 (D) Göta artilleriregemente, A 2 (Göteborg), (D) Wendes artilleriregemente, A 3 (del i Landskrona)

(Dessutom bildas Svea och Finska artilleriregementena)

1903 Positionsartilleriregementet, A 9 (Stockholm)

1895 (D) Andra Göta artilleriregemente, A 6 (Göteborg) bildas av delar av A 2 och A 3.

1898 A6 flyttar till Jönköping

1905 Smålands artilleriregemente

1928 (S) A 6 och A 9 bildar Smålands arméartilleriregemente, A 6

1942 Smålands artilleriregemente

1985 Nedlagt

(S = sammanslagning, D = delning)

BEMÄRKELSEDAGAR

Föreningens bemärkelsedagar är:

• 6 april kasernerna i Jönköping invigdes med paraddag 1898

• 6 juni kamratföreningen grundades 1936

• 30 juni A 6 drogs in och ArtOHS flyttade till A 9 i Kristinehamn 1985

• 23 augusti kamratföreningens standar invigs 1942

• 4 december Sankta Barbara firas med middag