Vår historia
Om hur vår kamratförening grundades
”Kamratföreningen Smålandsartillerister” bildades, tillsammans med ett stort antal liknande föreningar, under en tid då orosmolnen hopade sig över Europa.
Säkerhetspolitiken under 1920-talet präglades av krigströtthet efter första världskriget, minskat hot från grannländerna och en tilltro till Nationernas förbunds förmåga som internationell konfliktlösare. 1925 års försvarsbeslut ledde till en drastisk reducering av det svenska försvaret. 1927 fastställde regeringen en krigsplanering där krigsfall ”Tyskland” och ”Finland” utmönstrades. Det demokratiska Tyskland upplevdes inte längre som ett hot och förbindelserna med Finland hade förbättrats efter den tidigare missämjan i Ålandsfrågan. Ryssland sågs som det återstående hotet. 1800-talets centralförsvarsprincip med Karlsborgs fästning och Göta kanal hade ersatts av ett territorialförsvar, där Bodens fästning, ett nytt flygvapen och järnväg till övre Norrland var väsentliga inslag.
1930 års försvarskommission hade till uppgift att ytterligare reducera försvaret. Under den långa utredningstiden, och efter den ekonomiska kollapsen 1929, förändrades världsläget. Först 1936 var riksdagen mogen att fatta beslut i försvarsfrågan. En försiktig upprustning inleddes. Den beräknades få effekt på tio års sikt. Hitler hade då kommit till makten i Tyskland, inlett en återupprustning, infört allmän värnplikt och ockuperat det demilitariserade Rhenlandet, allt i strid mot Versaillestraktaten. Mussolinis Italien hade angripit och ockuperat Abessinien. Japan hade erövrat Manchuriet och stod på randen till krig mot Kina. Spanska inbördeskriget inleddes 1936. Av olika skäl underlät västmakterna att stödja den republikanska regeringssidan. Franco tog makten. När andra världskriget bröt ut 1939 var endast tio av Europas tjugosju länder demokratier. Förhoppningarna på NF grusades, delvis beroende på att USA aldrig var medlem. Några kraftfulla sanktioner genomfördes inte. Sovjet uteslöts dock efter anfallet mot Finland i december 1939, vilket var till föga tröst för finländarna.
Kamratföreningarna fick en viktig roll, att stärka försvarsvilja och förbandsanda. Efter ett upprop av major Carl Winberg samlades, den 28 april 1936, officerare, underofficerare, stamanställda och värnpliktiga, som tillhört de nedlagda Smålands artilleriregemente (Andra Göta artilleriregemente) och Positionsartilleriregementet eller tillhörde det nya Kungl. Smålands arméartilleriregemente, för att grunda en gemensam kamratförening. Positionsartilleristerna hade redan bildat en egen kamratförening en tid efter sitt regementes upplösning 1927 och de gamla smålandsartilleristerna hade grundat kamratföreningen ”Smålands Fältartillerister” våren 1936.
Det nya A 6 hade verkat sedan 1928. Motsättningar mellan personalgrupper, som sammanförts från olika håll, hade utjämnats. Nya kamratband hade knutits och gamla stärkts. Tiden var mogen för en kamratförening för alla ”Smålandsartillerister”. Överste Hjalmar Thorén valdes till föreningens förste ordförande och en interimsstyrelse fick i uppdrag att föreslå stadgar, föreningsmärke och program för den första högtidssammankomsten, som skulle äga rum den 6 juni 1936.
A 6 fick bestå i olika skepnader i 90 år (sattes upp i Göteborg 1895, flyttade till Jönköping 1898 och lades ned 1985). Dessförinnan hade det, med ett avbrott på drygt 50 år funnits fältartilleri i Jönköping, åtminstone sedan 1637 (slottsartilleri sedan 1500-talet). Det är alltså gamla och stolta traditioner vår kamratförening har att bevara. När nu efterkrigstidens relativt starka invasionsförsvar har ersatts med ett insatsförsvar, utan den allmänna värnpliktens folkförankring, gäller det nu för oss, mindre att vårda askan av det som varit, utan mera att bidra till att hålla lågan levande.
Rune Carlsson
Kamratföreningens ordföranden
1936-1941 Överste Hjalmar Thorén
1941-1958 Överstelöjtnant Axel Mollstadius
1959-1975 Överstelöjtnant Sten Edström
1976-1977 Överste Gösta Gärdin
1978-1988 Överstelöjtnant Åke Hessler
1988-1992 Bo Anshelm
1992-2000 Christoffer Lilliecreutz
2000-2004 Lars Gerhardsson
2004-2011 Kjell Svenningsson
2011-2015 Leif Oscarsson
2015- Bo Romedahl