Tisdagsträffen den 4 februari blev den sista träffen för kamratföreningens medlemmar under året 2020. På grund av de nödvändiga restriktionerna ställdes alla aktiviteter in i avvaktan på att smittonivåerna skulle avta. Det kom att förflyta ett och ett halvt år innan vi kunde börja med våra aktiviteter igen.

Styrelsen arbetade dock vidare med en aktivitetsplanering för att vara förberedda på om smittan började ge med sig, vilket dock tog tid.

Vid årets första tisdagsmöte, den 4 februari, gästades vi av Jan Olof Göthberg som berättade om sjöfarten på Vättern i gångna tider.

När Regementets marsch klingat ut och alla kamrater hälsats välkomna lämnades ordet till Jan Olof som inledde med att berätta om sin uppväxt i Brandstorp och den släkt med skeppare som han föddes in i.

 

20 02 04 1

Jan Olof Göthberg i berättartagen, dagen till ära iförd sin skepparmössa. En sådan skulle alla riktiga skeppare ha. Mannen till höger på bildskärmen är Jan Olofs farfar, även han Vätternskeppare.

 

Han beskrev hur verksamheten organiserades i olika lokala rederier samt vilka transporter som skedde både till Jönköping och till andra städer kring Vättern. Transporter gjordes också på Göta Kanal till Stockholm och Göteborg, och ibland utsträcktes de till Tyskland och Danmark. Linjetrafiken, främst på den västra sidan, var en omfattande verksamhet.

Skutorna byggdes i huvudsak lokalt på varvet i Källebäcken där bl.a. några av de Hebebåtar som gick mellan Gränna och Visingsö byggdes.

Jan Olof avslutade med att berätta om hur livet på sjön var, sommaren 1955, då han för första gången fick följa med på sin fars skuta till Västervik. Det var ett intressant föredrag, illustrerat med många bilder, om en tid som flytt och om en näring som var av stor betydelse för hela samhället. Efter avslutat föredrag avtackades Jan Olof med A6 Minnesbok och en varm applåd.

 

Text och bild: N-G Olsson