Mötesreferat/Arkiv

Tisdagen den tredje september samlades elva kamrater vid foten av Taberg för att få veta mera om denna helt unika malmklump.

 

Från planen vid det före detta gruvkontoret är det 134 meter upp till toppen på Taberg. Foto: Lena Clarin

 

Kamraterna bänkade sig inför guidningen. Foto: Lena Clarin.

 

På platsen möttes vi av gruvguiden Hans Fransson som på ett tydligt och lättsamt sätt berättade historien om Taberg, en historia som började för 1 200 miljoner (1,2 miljarder) år sedan. Vårt klot var då ett inferno av vulkaner och lava. En malmklump bildades någonstans i jordens inre och trängde upp till ytan där den stelnade. Så småningom utsattes platsen för flera nedisningar som eroderade bort mjukare bergarter och frilade själva malmklumpen.

 

Vår guide, Hans Fransson. Foto: Lena Clarin.

Detaljer

Kategori: 2024

 

Det obligatoriska gruppfotot innan avfärden från A6

 

Vi var 20 kamrater som samlades för avfärd vid A6 golfbana på morgonen den 24 maj och prick 08.30 (nästan) var vi på väg mot Tidaholm som var vårt första stopp.

Väl framme i Tidaholm väntade ett besök på Tidholms museum och så klart även en fika.

Museiintendent Anja Praesto tog emot oss och hälsade oss välkomna till Tidaholm. Vi var kaffesugna så besöket startade med kaffe o fralla.

 

 

 

Museiintendent Anja Praesto hälsade oss välkomna och bjöd oss till fikabordet.

 

 

Kaffe o fralla är aldrig fel.

 

Därefter fick vi se en kort film om Tidaholm och den industriella utvecklingen som gjorde att bygden utvecklades.

Anja guidade oss sedan igenom Tidaholms historia.

 

Vi fick höra om Hans Henrik von Essen som startade tändsticksfabriken Vulkan 1868. Tändstickstillverkningen blev en stor industri och som mest var det 1 200 anställda varav många var barn. 1875 inträffade en det en tragisk olycka i askfyllningssalen då fosfor på några sekunder förvandlade askfyllningsalen till ett brinnande inferno. 46 unga kvinnor och barn omkom. Barnarbete var vanligt och säkerheten var mycket eftersatt. 

 

 

Tidaholmskärran var en stor produkt som även levererades till våra nordiska grannar.

På Tidaholms bruk tillverkades möbler, inredningar och hästdragna åkdon. Denna tillverkning började på 1870-talet, mest känd är ”Tidaholmskärran”.

1903 tillverkades den första lastbilen, sedan följde traktorer, bussar och brandbilar. ”Tidaholmarn” blev ett begrepp. 

 

 

Några ”Tidaholmare”.

 

I början på 30-talet upphörde biltillverkningen. Ca 1 100 bilar tillverkades totalt.

Även kriminalvårdens aktiviteter i Tidholm berördes, fängelset byggdes 1958 och håller nu på att byggas ut och moderniseras.

Vi tackade för oss och konstaterade att besöket i Tidaholm varit mycket intressant och berikat oss med en mängd ny lärdom.

Färden gick därefter vidare till Dalénmuséet i Stenstorp. 

 

 

Ronja Edén tog emot och hälsade oss välkomna.

 

Ronja tog oss med på en resa som sträckte sig från Gustavs Daléns uppväxt på en gård strax utanför Stenstorp till världskänd uppfinnare och entreprenör. Redan som 13-åring uppfann han en väckningsapparat.

Till hans mer betydande uppfinningar hör klippljusapparaten som gjorde att fyrarna, som var gasdrivna, kunde blinka. Solventilen som tände och släckte fyren med hjälp av dagsljuset, den automatiska glödnätsbytaren, linspendel för fyrbojar till havs för att eliminera dyningarnas rörelse och få ett stabilare ljussken och AGA-massan som gjorde att acetylentuberna klarade kraftiga stötar och slag utan att explodera. Det var dessa konstruktioner som var grunden till företaget AGA och AGA-fyren.

Den första fyrinstallationen enligt system Dalén gjordes 1906 på Gåsfetens fyr i Blekingeskärgård. Åren 1908 till 1918 gjordes ca 5 000 installationer av fyrar och bojar över hela världen

Vid ett experiment 1912 där en gasflaska exploderade skadades Gustaf Dalén mycket svårt, han svävade länge mellan liv och död och hans syn gick inte att rädda. Senare samma år tilldelades Gustaf Dalén Nobelpriset i fysik.

Produktsortimentet AGA arbetade med svällde. Det tillverkades ljudfilmsutrustning, radio och tv, medicinsk utrustning och svetsutrustning för att nämna några.

 

 

AGA-spisen tillverkas fortfarande av ett företag i England.

 

AGA-spisen introducerades 1929 och tillverkas än i dag. Även biltillverkning fanns med i sortimentet.

AGA-bilen tillverkades i Tyskland mellan 1919 och 1928 och på licens vid Thulinverken i Landskrona 1920–1925. Totalt tillverkades cirka 10 000 AGA-bilar, varav ett fåtal finns kvar idag.

 

 

AGA-bilen var en ganska liten och enkel personbil som visade sig vara synnerligen lämplig för tyska förhållanden. Den kom att kallas den första verkliga folkbilen

 

Nu hade klockan passerat lunchtid och det började kurra i magen på de flesta av deltagarna.

Efter en kortare bussfärd kom vi fram till Wrågården som är en kombinerad älgpark och bisonfarm. 

 

 

Hälge hälsade oss välkomna till Wrågården.

Här serverades vi en mycket delikat lunch bestående av högrev på bison med tillbehör. Lunchen avrundades med kaffe och dessert

Efter lunchen fortsatte resan vidare till Gäsene mejeri i Ljung.

Framme vid mejeriet togs vi emot av Hanna som berättade lite om Gäsene mejeri, dess historia och produktion. Gäsene mejeri är ett lokalt kooperativ företag och det är ägarna som levererar mjölken som transporteras som längst 2,5 mil, verkligen närproducerat.

Därefter vankades det ostprovning med några utvalda ostar ur Gäsenes sortiment.

Ostarna var krämiga och smakrika vilket gjorde att vi fick mersmak. Gäsene mejeri tillhör ju inte de stora drakarna på ostmarknaden, men de kan konsten att göra ost.

 

 Ostbutiken, där det handlades flitigt, var dagens sista aktivitet innan hemresan påbörjades.

Foto: Per Åke Ståhl.

 

Vi kom åter till A6 vi 17.30-tiden, alla med ost i handen, trötta efter en intensiv men givande dag.

 

 

Text och foto (där inget annat anges): NG Olsson 

Detaljer

Kategori: 2024

Under ovanstående rubrik berättade vår medlem, generalmajoren Roland Ekenberg vid tisdagsträffen den nionde april.

Roland började sin bana i Jönköpings Artilleribefälsförening (FBU) 1972. Fyra år senare ryckte han in som regementsofficersaspirant på A6. 1979 utnämndes han till löjtnant efter genomgången officerskurs på Krigsskolan, Karlberg. Därefter följde en reguljär tjänstgöring på olika nivåer vilket ledde till allt högre tjänstegrader. År 2002 utnämndes han till brigadgeneral och utsågs till rikshemvärnschef den 1 juli 2005. Han kvarstannade i denna befattning fram till pensionen den 31 augusti 2018. Under denna tid utnämndes Roland till generalmajor.

Efter pensioneringen blev han reservofficer vid Försvarsmaktens Högkvarter. För Högkvarteret har han jobbat med övningsplanering. Och för att fylla ut den lediga tiden (😊) är han bland annat ordförande i FFK (Frivilliga Flygkåren) och är även särskild utredare för utredningen En ökad tillgång till personal och en ökad uthållighet inom det militära försvaret. Utredningen har som syfte att utifrån 14 frågeställningar öka tillgängligheten av både militär och civil personal inom Försvarsmakten.

Inför föredraget poängterade Roland att de åsikter som skulle framföras var hans personliga och inte Försvarsmaktens officiella. Han betonade även vikten av att inte bara följa rapporteringen via en nyhetskälla. Det förekommer en massiv desinformationspåverkan, främst från rysk sida, som inte sällan helt okritiskt återpubliceras av svenska media. Man måste hämta sin information från flera källor för att få en mer komplett och korrekt bild av skeendena.

Roland Ekenberg i berättartagen.

Han började med Rysslands anfallskrig mot Ukraina som inleddes torsdagen den 24 februari 2022. Ett anfall som genomfördes precis som det beskrivits i H Storm (Handbok Stormakten). Dessbättre lyckades de ryska styrkorna inte i sitt uppsåt att knäcka Ukraina på tre dygn. Det innebär att det nu pågår ett fullskaligt krig i Europa, en timmas flygresa från Sverige. Detta är mycket allvarligt!

För de flesta kom utvecklingen överraskande men för de som följt Rysslands och Putins retorik så var det ett fullt naturligt steg. Redan vid en konferens 2007 hade Putin målat upp ett mål som var att Ryssland skulle växa och återta det gamla Sovjetunionens yta.

Efter Sovjetunionens och Warszavapaktens fall hade ledarna i Väst invaggats i tron att Sovjetunionen blivit en fredlig jätte. En storskalig nedmontering av försvarsförmågan började i hela Europa, så även i Sverige. En nedrustning som för Sveriges del höll på fram till 2015 då ett nytt försvarsbeslut med ett expansivt innehåll antogs. Jämför med nedrustningsivern efter första världskriget och försvarsbeslutet 1936.

Rysslands anfall mot Ukraina genomfördes mitt i menföresperioden, förmodligen för att inget förväntade sig något då. Hela operationen gick i stöpet då man inte lyckades inta flygplatsen Hostomel utanför Kiev. Där avgjordes nog Ukrainas öde, i det korta perspektivet. Övriga ryska markförband tryckte på framåt men var hänvisade till befintligt vägnät eftersom marken utanför vägarna inte bar. Det gick inget vidare. Samtidigt korkades vägnätet igen av bakre förband som varken kom framåt eller bakåt.

Inledningsvis ryckte de ryska styrkorna fram på stor bredd men trycktes så småningom tillbaka, först i den norra delen (från Kiev och Charkiv) och under hösten från Cherson (i den sydvästra delen av Ukraina). När ryssarna var fullt upptagna med att retirera över floden Dnipro (Dnepr) i sydvästra Ukraina anföll ukrainska styrkor österut från Charkiv (i den nordöstra delen av landet) och överrumplade de ryska styrkorna där. De ukrainska styrkorna utnyttjade oredan i det ryska försvaret och genomförde det som kallas ”Kupiansksprinten”, en snabb framryckning fram till staden Kupiansk och vidare över floden Oskil. Där avstannade den ukrainska framryckningen och läget övergick till ett ställningskrig från hösten 2022 och framåt.

Många såg fram emot den ukrainska offensiven på våren/sommaren 2023 men den rann ut i sanden när den körde fast i de ryska försvarslinjerna som var kraftigt minerade. De förändringar av frontlinjen som varit sedan dess har varit små och högst lokala, även om de från vissa håll har utmålats som stora framgångar.

Bägge sidorna har ägnat sig åt att slå mot flaskhalsar i motståndarens logistik. Från ukrainsk sida siktade man tidigt in sig på ryssarnas drivmedels- och ammunitionsförsörjning. På senare tid har man förflyttat bekämpningen långt in på ryskt område. Ryssarna riktade in sig på att slå mot civilbefolkningen genom terrorbombningar av civila mål som bostadsområden, skolor, sjukhus och energiförsörjning.

 

 Delar av auditoriet.

 

Roland förde sedan ett resonemang kring viktiga faktorer ur rysk synvinkel.

• Den övergripande ryska strategin bygger på långsiktiga mål (Putins uttalanden 2007). I retoriken utökas målsättningen av vissa ryska hökar till inte bara gamla tsarryssland, vissa pratar om Portugal-Vladivostok, det vill säga hela Europa.
• Man har inte bråttom (Georgien 2008, Krim 2014 och Ukraina 2022). Tiden jobbar för Ryssland som hoppas på att Väst ska tröttna på att stödja Ukraina. När Ryssland besegrat Ukraina så kommer man inom några år fortsätta vidare västerut. Det här medför att om vi (Väst och Ukraina) inte får stopp på Ryssland nu så kommer det att bli än värre längre fram. Ukrainarna slåss alltså för vår framtida säkerhet och behöver allt stöd som de kan få.
• På en övergripande nivå så behöver Ryssland någon distraktion som tar bort USA:s och Europas ögon från kriget i Ukraina, ett slags ”andra front”. I det här sammanhanget blir Kinas vapenskrammel mot Taiwan ett stort störningsmoment för USA som har viktiga affärsförbindelser i den delen av Asien. Även Hamas överfall på Israel kan vara en del av denna distraktion. Man behöver inte vara särskilt konspiratoriskt lagd för att se en koppling mellan Ryssland och Iran, Iran och terrororganisationen Hamas. Iran har även stort inflytande över Hizbolla i Libyen och hutierna i Yemen. Både Iran och hutierna hotar den fria sjöfarten i Persiska viken och Röda havet vilket påverkar viktiga sjötransportvägar.
• Västvärldens uthållighet sätts på prov. Ett av problemen för länderna i Väst är att de är demokratier. Om de ledare som förespråkar ett stort stöd för Ukraina röstas bort av krigströtta väljare kommer Ryssland att vinna i Ukraina. Ryssland har inte det problemet. Putin har både röstningssystemet och media i ett järngrepp.
• Slutligen har det totalitära Ryssland en totalt motsatt uppfattning än västvärlden om värdet av människoliv, även gällande egna trupper. Man har tagit enorma förluster av stridsfordon men fortsätter att anfalla med marktrupp. Man är beredda att offra ofantliga mängder trupp för att trötta ut ukrainarna och nå framgång. Här kan man erinra sig Josef Stalins uttalande: ”Kvantitet är också en kvalitet”.

På den ukrainska sidan finns samtidigt ett antal faktorer som är viktiga för dem:

• Hos den ukrainska befolkningen finns en brett förankrad och mycket stor försvarsvilja. Man är beredda att slåss till sista man för att behålla sin frihet.
• Det finns ett stort förtroende för statsledningen med president Zelensky i spetsen.
• Frågorna om moral och etik hålls högt av Ukrainas försvarsmakt. Man följer krigskonventionerna och behandlar ryska fångar väl. De långräckviddiga vapen man fått av väst används bara mot militära mål.
• Uthålligheten i västs stöd till Ukraina är avgörande, både när det gäller civilt och militärt stöd. Om detta stöd uteblir kommer situationen för Ukraina att bli mycket svår.
• För att vara ett land som i princip saknat marina stridskrafter har Ukraina lyckats över förväntan mot den ryska Svarta havsflottan. Åtskilliga fartyg ur ryska marinen har sänkts eller skadats svårt och de återstående håller sig öster om Krim.
• På senare tid har Ukraina börjat slå på djupet av Ryssland. Egenutvecklade drönare når längre och längre in och slår mot kritiska flaskhalsar för bland annat bränsleförsörjningen.

På samma sätt som kulsprutan fick ett genomslag under första världskriget och stridsvagnen under andra världskriget har användningen av drönare revolutionerat krigföringen i Ukraina. I ett land som till cirka 70 % består av öppet jordbrukslandskap finns det få möjligheter att gömma sig, nästan allt syns från luften. Situationen i Sverige är den omvända, vi har cirka 70 % skog (red.anm.) Drönarna används dels för spaning och måluttagning (även i mörker), dels för mycket precis målbekämpning genom att man fäster olika former av granater på små billiga, och massproducerade drönare, som flyger rakt in i målet eller så släpper man granaterna rakt uppifrån ner på målet.

Lärdomarna från Ukraina så här långt är att de vapensystem som väst har levererat fungerar mycket bra, de är dock för få. En annan lärdom är att det moderna kriget kräver en logistikorganisation av mycket stor omfattning. Stora mängder ammunition, stridsfordon och utrustning ska lagerhållas och transporteras framåt. Skadade, både personal, fordon och utrustning, ska föras bakåt för vård och reparation.

Roland kom sedan in på det svenska NATO-medlemskapet, något som vi som upplevde kalla kriget och den svenska alliansfriheten, inte hade räknat med före Rysslands anfall på Ukraina.

Den stora omsvängningen hos det politiska etablissemanget började i och med Rysslands krav på både Sverige och Finland hösten 2021 att dansa efter Kremls pipa. Liknande krav ställdes även på de baltiska länderna.

Rysslands retorik om att NATO (som är en ren försvarsallians) utgör ett hot mot Ryssland ska snarare ses som att NATO utgör ett hinder för Rysslands expansionsplaner.

NATO-fördraget är ganska kortfattat och innehåller två grundläggande principer som gäller alla medlemmar:

Artikel 5 som i princip säger en för alla, alla för en. Ett angrepp på ett NATO-land är detsamma som ett angrepp på hela alliansen.

Artikel 3 som stadgar att varje medlemsland ska ha en så stark försvarsmakt att man kan skydda sig självt i väntan på att övriga NATO-länder hinner komma till undsättning. Det är här som 2%-målet kommer in.

Efter diverse avslutande frågor så avslutades föredraget.

 

Roland Ekenberg avtackades med ett exemplar av Trängslet-häftet av kamratföreningens ordförande Bo Romedahl.

 

Text: Anders Leicht

Foto: NG Olsson

Detaljer

Kategori: 2024